Rapport 2019-5

Resultat på vårdenhetsnivå 36 Figur 2.2. Utveckling av skillnaden i andelen läkarintyg med en psykiatrisk diagnos mellan de vårdenheter som infört och de vårdenheter som inte infört förenklat läkarintyg före och efter att en vårdenhet infört förenklat intyg Anm.: Figuren visar skattade skillnader i andelen som sjukskrivs med en psykiatrisk diagnos mellan de vårdenheter som infört (behandlingsgrupp B) och de vårdenheter som inte infört förenklat läkarintyg (kontrollgrupp K) samma kalendermånad, i jämförelse med skillnaden en månad före B infört förenklade intyg. På den horisontella axeln mäts antalet månader före och efter B blev certifierad att använda förenklade intyg. I figuren motsvararar månad 0 den månad som förenklat läkarintyg infördes. Månad -1 är den nivå man jämför med. På den vertikala axeln mäts hur stor skillnaden är räknat som andelen med en psykiatrisk diagnos per månad och enhet. Om det finns en effekt på andelen som sjukskrivs med en psykiatrisk diagnos av att man införde förenklade intyg kommer konfidensintervallet (de röda strecken) inte korsa den horisontella 0-linjen. Ju större konfidensintervallet är (ju längre streck), desto osäkrare är estimatet av effekten. 2.6 Könsskillnader i antalet nya sjukfall men inte i andelen avslag När vi analyserar resultaten för män respektive kvinnor separat ser vi att kvinnors sjukfall påverkades mer än mäns när en vårdenhet införde förenklat läkarintyg. I rapporten redovisar vi enbart resultaten av den fullt justerade modellen, som tar hänsyn till nivån på utfallet före införandet, generella tidstrender, förändring i den sociodemo- −0,6 −0,4 −0,2 0 0,2 0,4 −44 −42 −40 −38 −36 −34 −32 −30 −28 −26 −24 −22 −20 −18 −16 −14 −12 −10 −8 −6 −4 −2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 Månader före och efter införandet 95 % konfidensintervall Estimat