Rapport 2018-6

Sammanfattning 14 Handläggarna av barnbidragsärenden där förmånen samordnas inom EU ska enligt myndighetens styrdokument göra en uppföljning anti- ngen varje år eller vart tredje år beroende på var barnet bor. Dessa uppföljningar har periodvis senarelagts med ett respektive tre år. Det har gjort att kontrollerna har blivit svårare att genomföra och riskerat att felaktigt utbetalda belopp inte har kunnat krävas tillbaka från den enskilde. ISF kan också konstatera att Försäkringskassans förutsättningar för att genomföra kontroller i löpande utlandsärenden av sjukersättning är begränsade. Försäkringskassan skickar vart tredje år ut uppfölj- ningsbrev till utlandsbosatta som har rätt till sjukersättning. Brevet innehåller fyra frågor som handlar om eventuella förändringar av den försäkrades hälsa och arbetsförhållanden. Om svaret ger anledning till att utreda om den försäkrade fortfarande uppfyller villkoren för sjuk- ersättning tar Försäkringskassan kontakt med personen. Men om hen omedvetet eller medvetet inte uppger information som kan påverka rätten till ersättning sker inte någon utredning. Det innebär att det trots uppföljning med breven finns en risk att sjukersättning betalas ut felaktigt. Försäkringskassan saknar i utlandsärenden dessutom tillgång till taxeringsuppgifter från utlandet som kan ge information om att försäkrade har ökade taxerade inkomster vilket kan peka på att villkoren för sjukersättning har förändrats. Slutligen noterar ISF att Försäkringskassans kontrollutrednings- verksamhet startar utredningar av misstänkta brott främst efter impul- ser från allmänheten och andra offentliga aktörer som skolor, barna- vårdscentraler och Skatteverket. Omkring en fjärdedel av impulserna till kontrollutredare kommer från handläggarna eller från Försäkrings- kassans automatiska system som genomför riskbaserade kontroller. Det är positivt att Försäkringskassan fångar upp så många impulser från externa aktörer. Men ISF anser att myndigheten behöver ut- veckla förmånshandläggarnas och handläggningssystemens möjlighet att upptäcka att ersättning fortlöpande betalas ut felaktigt till vissa enskilda och då lämna dessa ärenden till kontrollenheten. Detta är en förutsättning för att myndigheten ska kunna besluta om att ersätt- ningen inte längre ska betalas ut.