Rapport 2018-5

Kostnadseffektivitet och kontroll 94 Tabell 6. Hypotetiska antaganden för en simulering av träff- säkerhet vid slumpmässiga respektive riskbaserade kontroller (populationen och mängden kontroller är lika stora i båda fallen) Slumpurval Riskbaserat urval Hälften av felen avslås, % En tredjedel av felen avslås, % Hälften av felen avslås, % En tredjedel av felen avslås, % Korrekta 70 70 40 40 Felaktiga 30 30 60 60 De felaktiga fördelas enligt: Omedvetna fel som korrigeras och godkänns 15 20 30 40 Omedvetna fel som avslås 12 8 24 16 Medvetna fel som avslås, och anmäls 3 2 6 4 Notera att det utan mer information inte går att veta om det skulle vara ekonomiskt motiverat att begränsa kontrollen till utbetalningar där beloppet är högre än 1 400 kronor. Det beror helt på var felakt- igheterna faktiskt uppstår. Om det generellt sett är vanligare att felen uppstår för enstaka dagar skulle det möjligtvis kunna vara effektivt att ha en utökad kontroll på enstaka dagar. Men om felaktigheterna i stället uppstår bland långa uttag skulle fokus i stället vara på de högre ersättningsbeloppen. Men risken för upptäckt bör vara märkbar för alla ärenden för att inte ge snedvridna incitament att göra fel. Resonemanget om att begränsa kontrollen inom olika beloppsintervall öppnar upp för tanken att leta efter systematik i utfallet och begränsa kontrollerna till specifika ärenden. Slumpmässiga urval är per defi- nition ineffektiva om det finns viss kunskap om vilka ärenden som oftare är fel, och vilka som mer sällan är fel. Om vi exempelvis