Rapport 2018-5

Kostnadseffektivitet och kontroll 89 5 Kostnadseffektivitet och kontroll Det tar resurser i anspråk att hitta fel och kontrollkostnaderna kan förstås användas på andra sätt, liksom alla resurser. Samtidigt är det nödvändigt för socialförsäkringssystemets hållbarhet att kontroller genomförs för att undvika att systemet utnyttjas på ett otillåtet sätt. Resurser behöver därför användas för kontroll och den relevanta frågan är egentligen hur kontrollen utformas och hur omfattande den behöver vara för att minimera kostnaderna för felaktiga utbetalningar i socialförsäkringssystemet. Minskningen av felaktiga utbetalningar, eller kort och gott intäkterna till följd av kontrollen, kan vara direkta och indirekta. Genom en synlig kontroll visar myndigheten att den ser allvarligt på försök att använda ersättningarna på felaktigt sätt och motarbetar dessa försök. Detta leder sannolikt till att vissa felaktigheter helt enkelt inte kom- mer att uppstå. Omfattningen av dessa indirekta intäkter är svår att uppskatta, men det kan röra sig om betydande summor. Det handlar om förtroendet för socialförsäkringen och viljan att hålla sig till de uppställda reglerna. Men om andelen personer som misstänker att andra inte följer reglerna ökar så undermineras legitimiteten. Det gäller oavsett om misstanken är korrekt eller inte. Försäkringskassan måste därför på ett övertygande sätt visa att felutnyttjandet både är lågt och att de som felutnyttjar upptäcks i stor utsträckning. Med det perspektivet är det naturligt att tro att det finns en lägsta nödvändig omfattning på kontrollen. En sänkning under denna kon- trollnivå skulle kunna påverka socialförsäkringssystemet på ett oförutsägbart sätt.