Rapport 2018-5

Generaldirektörens förord 7 Generaldirektörens förord Det är sannolikt oundvikligt att det ibland uppstår misstag i en verksamhet av Försäkringskassans slag, där 14 000 anställda fattar 15 miljoner beslut och gör 60 miljoner utbetalningar varje år. Men det betyder inte att det är problemfritt. Försäkringskassan är navet i den svenska socialförsäkringen och myndighetens agerande får återverkningar för enskilda människor, statens utgifter och social- försäkringens legitimitet. Det är ett enormt ansvar. Hur skadliga felen är i en större kontext beror bland annat på deras omfattning och orsak. Fel som uppkommer för att människor gör misstag – exempelvis till följd av att regelverket är oklart – är ur någon aspekt mindre allvarliga än medvetet fusk och bedrägeri. Men även i det förstnämnda fallet kan det leda till att människor inte får rätt ersättning. Och fel som beror på ett medvetet agerande i syfte att tillskansa sig medel man inte har rätt till leder inte bara till ökade statliga utgifter, det hotar även socialförsäkringens och skattesyste- mets legitimitet. Risken för en sådan utveckling gör att det är helt centralt att regel- verken utformas på ett sätt som ökar sannolikheten att de som ansöker om och handlägger ersättningsärenden kan göra rätt. Dessutom måste Försäkringskassan göra vad man kan för att minska förekomsten av omedvetna misstag och medvetet fusk. Försäkringskassans arbete för att förebygga och bekämpa felaktig- heter är både omfattande och komplext. För hur går man tillväga för att på ett kostnadseffektivt sätt reducera mängden fel? Det handlar både om att underlätta för människor att göra rätt och att öka risken för att den som fuskar upptäcks och ställs till svars. Och sannolikheten att upptäcka dem som gör fel är större om strålkastar- ljuset riktas mot områden – urval – där det finns mycket felaktigheter.