Rapport 2018-5

Tydligheten i det juridiska stödet och de rättsliga riskerna 76 är inte kopplad till ett enskilt ärende utan bedrivs innan ett konkret ärende har uppkommit. Integritetskommittén menar att risken för den personliga integriteten hänger samman med att kontrollverksamheten präglas av frånvaro av transparens i förhållande till allmänheten. Detsamma gäller för myndigheters efterforskande verksamhet på öppna eller slutna delar av det digitala nätet. Här finns också en rad juridiska frågetecken, bland annat grundlagsrelaterade, både när det gäller de interna kontrollerna och kontrollerna på internet. Förbudet mot diskriminering är enligt kommittén en sådan grundlagsskyddad rättighet som skulle kunna påverkas av de riskbaserade kontrollerna. Integritetskommittén anser sammantaget att dessa kontrollverksam- heter innebär allvarliga risker för den personliga integriteten. Integri- tetskommittén har haft kontakt med både Försäkringskassan och Skattemyndigheten. Båda dessa myndigheter bedriver ett utvecklings- arbete inom riskbaserade kontroller och urvalsprofilering. Skatte- verket har till Integritetskommittén uppgett att myndigheten anser att det nuvarande författningsstödet inte ger verket någon möjlighet att i förväg upprätta riskprofiler för enskilda (fysiska) personer, innan det finns ett ärende. Skatteverket efterlyser därför en reglering som redogör för vad som gäller och som ger större möjligheter att göra riskbedömningar med hög träffsäkerhet. Försäkringskassan har till Integritetskommittén uppgett att myndigheten har påpekat för rege- ringen att det behövs ett förtydligande av 114 kap. socialförsäkrings- balken för att regelverket tydligt ska stödja dagens arbetssätt med kontroller. Men Försäkringskassan anser också att den nuvarande lagstiftningen ger stöd för arbetssättet. Förutom riskerna för den personliga integriteten lyfter Integritets- kommittén samtidigt fram att det är mycket viktigt att myndigheterna på ett effektivt sätt kan använda sig av egna data för att förebygga misstag och oegentligheter. Integritetskommittén framför därför i slutbetänkandet Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52) att det är angeläget att kartlägga hur myndigheter arbetar med kontroller. Det är också viktigt att föreslå de lagändringar som behövs för att ge denna verksamhet en tydlig och legal grund och styrning som tar hänsyn både till behovet av kontroller och den enskildes personliga integritet och rätten att inte bli diskriminerad. Integritetskommittén föreslår att regeringen bör tillsätta en utredning som ska undersöka vilka myndigheter, både statliga och kommunala, som ägnar sig åt medborgarprofilering samt hur dessa kontroller