Rapport 2018-5

Försäkringskassans arbete med riskbaserade kontroller 61 är så omfattande handlar det trots allt årligen om ungefär 100 000 manuellt hanterade begäranden. För kontrollverksamheten finns en generell arbetsprocess framtagen, och den arbetsprocessen gäller oavsett hur ärendena till efterkontroll är utvalda. Handläggningen av tandvårdsersättning sköts av drygt 100 hand- läggare på Försäkringskassan, lokaliserade i Malmö, Åmål och Umeå. De drygt 100 medarbetarna hanterar även internationell tandvård. Ungefär 70 procent av handläggarna utför kontrollerna och något fler än 10 procent utför kontrollutredningar av misstänkta bidragsbrott. Handläggningen av tandvårdsersättning förfogar över egna kontroll- utredare av misstänkt bidragsbrott, vilket är unikt och motiveras med att verksamhetens karaktär är unik, med dess krav på odontologisk kompetens. Handläggarna av kontroller inom tandvårdsersättningen har ett nära samarbete med kontrollutredarna, för att på ett bra sätt kunna avgöra när ett ärende bör lämnas vidare till kontrollutredning. En impuls till kontrollutredning av ett misstänkt bidragsbrott lämnas när handläggaren av kontrollen misstänker att en vårdgivare medvetet får, har fått eller kan komma att få ersättning på felaktiga grunder där- för att vårdgivare lämnat felaktiga uppgifter eller låtit bli att anmäla ändrade förhållanden. Myndighetens utredningsarbete vid kontroll har förändrats, till att mer likna en revision av respektive vårdgivares arbete. Utredningsarbetet har både vidgats och fördjupats på så sätt att kontrollen numera även rör ekonomiska oegentligheter. Tidigare berördes främst själva utfö- randet av behandlingen. Försäkringskassan utför kontrollen när det finns impulser som visar att en specifik mottagning eller tandläkare bör kontrolleras, exempel- vis på grund av ett avvikande debiteringsmönster. En impuls kan vara egeninitierad genom riskmodellerna, men den kan även till exempel lämnas från allmänheten eller från övriga delar av Försäkringskassan. Innan en kontroll startar undersöker myndigheten om det finns någon substans i impulsen som motiverar en fortsatt utredning. I ett första steg utreder Försäkringskassan vilken information om vårdgivaren som finns tillgänglig och hur tidigare rapporteringsmönster ser ut. Därefter fattar utredaren beslut om vårdgivaren ska granskas nog- grannare. En av anledningarna till att några av vårdgivarna som pro-