Rapport 2018-5

Försäkringskassans arbete med riskbaserade kontroller 58 Handläggningen av det statliga tandvårdsstödet bygger på efterhands- kontroller av den vård som behandlarna rapporterar till Försäkrings- kassan. Inrapporteringarna visar vilken patient som har fått vilken åtgärd, vilken behandlare som har utfört åtgärden och hos vilken vårdgivare behandlaren arbetar. Det förekommer att vårdgivare begär ersättning för tandvård som inte utförts eller för mer omfattande tand- vård än den som faktiskt har utförts. Vårdgivarna ansöker om anslutning till det elektroniska inrapporte- ringssystemet och begär sedan ersättning för de utförda tandvårds- insatserna via systemet. Försäkringskassans handläggning av ansök- ningar om anslutning till det elektroniska systemet har över tid ökat i komplexitet. I dag kontrolleras fler uppgifter än de som krävs enligt lag. Enligt 18 § förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd krävs att vårdgivaren själv ska vara legitimerad tandläkare eller tand- hygienist, alternativt ha en legitimerad tandläkare eller tandhygienist anställd, eller på annat sätt anlitad. Vårdgivaren ska även lämna uppgifter till Försäkringskassan om personer som har ett väsentligt inflytande över verksamheten. En privat vårdgivare måste också enligt samma bestämmelse vara godkänd för F-skatt för att kunna anslutas, och det krävs även registreringsbevis från Bolagsverket för de som har ett aktiebolag. Försäkringskassans handläggning och kontroll av ärenden om tand- vårdsstöd berör i första hand de juridiska personerna vårdgivarna. Men lagen (2007:612) om bidragsbrott omfattar enbart fysiska personer. För att en fysisk person ska kunna dömas för bidragsbrott räcker det att det är fråga om grov oaktsamhet. Men för att dömas för bedrägeri enligt brottsbalken krävs det att det är fråga om ett uppsåtligt handlande, det vill säga ett medvetet vilseledande från vårdgivarens sida. Det är alltså olika saker som är brottsliga för fysiska respektive juridiska personer, vilket påverkar kraven på bevisning. Betänkandet Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37) problematiserar detta. Även det faktum att Försäkringskassan i dag kan begära in uppgifter om fysi- ska, men inte juridiska personer diskuteras. Regeringen har därför gett bland annat Försäkringskassan i uppdrag att utreda förutsättning- arna för och konsekvenserna av att genomföra två av utredningens förslag. Förslagen handlar om utökade möjligheter att inhämta upp- gifter till beslutsunderlag.