Rapport 2018-5

Försäkringskassans arbete med riskbaserade kontroller 54 Representanter för Försäkringskassan beskriver att myndigheten har utarbetat en plan för vilka risker inom assistansersättningen som måste hanteras och hur de bör hanteras. Planen utarbetades efter en inventering av de potentiella riskerna för fel. Utifrån dessa identifierade risker har myndigheten tagit fram indika- torer för att den assistans som en mottagare av personlig assistans redovisar till Försäkringskassan inte har utförts. Modellen för kontroll av assistansersättning är i huvudsak hypotesdriven och baserad på dessa indikatorer. Det betyder att den delvis bygger på myndighetens erfarenheter utifrån tidigare upptäckta felaktigheter och inte på empi- riska underlag genom slumpmässigt utvalda och kontrollerade ärenden. För att ett ärende ska anses ha hög risk krävs att flera indikatorer samverkar. Indikatorerna kan verka åt båda hållen. Till exempel kan vissa åtgärder som en anordnare vidtar anses minska risken för fel och då ge en lägre riskpoäng. Urvalsmodellen söker varje månad fram de anordnare som har lämnat in nya tidrapporter till Försäkringskassan. Modellen gör en samman- vägd bedömning baserad på information om anordnare, samtliga brukare och assistenter samt anordnarens aktuella och historiska före- trädare. Genom att vikta värdena på indikatorerna blir resultatet att stora och små anordnare löper samma risk att väljas ut. Avdelningen för Funktionsnedsättning utvecklar och förvaltar modellen och ansvarar för arbetsmetoden kontrollerna Det samlade ansvaret för urvalsmodellen inom assistansersättning ligger hos avdelningen för Funktionsnedsättning. Handläggningen av de riskbaserade kontrollerna utförs i särskilda team. I teamen arbetar förmånshandläggare tillsammans med kon- trollutredare av misstänkt bidragsbrott. Förmånshandläggarna hand- lägger rätten till ersättning parallellt med att kontrollutredarna utreder de potentiella felaktigheterna. Ungefär hälften av de ärenden som utreds i teamen är utvalda av urvalsmodellen. Den andra hälften har identifierats genom övriga externa och interna signaler. Sedan hösten 2017 tar teamen ett helhetsgrepp, det vill säga att både brukare och anordnare är i fokus när det gäller kontrollen. Därför arbetar teamen enligt två olika arbetsrutiner. Den ena arbetsrutinen