Rapport 2018-5

Kontrollverksamheten på Försäkringskassan – övergripande principer 33 Det finns skäl att godkänna ansökan om inga uppgifter saknas och det inte finns tecken på felaktigheter. Men om det saknas uppgifter, eller om det finns misstankar om felaktigheter, kan inte ansökan godkän- nas utan kompletteringar. Redan före utbetalningen kan därför en del potentiellt felaktiga utbetalningar reduceras eller till och med undvikas. Ju tillförlitligare information som finns tillgänglig redan vid ansök- ningstillfället, desto mindre blir risken att det blir fel i ärendet. Detta innebär att risken för att lämnande uppgifter är felaktiga skulle kunna minskas om det var möjligt att inkludera automatiska tester av olika slag. Dessa tester skulle till exempel kunna signalera om personer fått lön och ersättning för vård av sjukt barn samtidigt. Testerna skulle även kunna signalera om uppgifter i ett ärende behöver uppdateras. Vid beslut som sträcker sig över längre tid och med upprepade ut- betalningar så finns också stora vinster med att bygga in maskinella kontroller som förvarnar om förändringar som påverkar ersättnings- rätten. Det kan exempelvis vara att ungdomar i ett hushåll fyller 20 år, eller andra faktorer som kräver förmånshandläggarens upp- märksamhet. Denna typ av återkommande maskinella regeltester är mer att betrakta som en service än som en kontroll. Men denna service minskar ändå risken för felaktiga utbetalningar, vilket gör den viktig som verktyg i Försäkringskassans arbete med att förhindra de felaktiga utbetalningarna. I kapitel 3 beskriver vi kortfattat hur Försäkringskassans verksamhetsområde Urvalsanalys arbetar med den typen av maskinella regeltester. I den slutliga kategoriseringen av de olika typerna av kontroller vill vi även kunna bedöma deras för- och nackdelar utifrån uppdragets perspektiv. Nästa avsnitt definierar därför de tre begreppen träff- säkerhet, effektivitet och rättssäkerhet.