Rapport 2018-5

Diskussion, slutsatser och rekommendationer 125 Den enskilde har rätt till insyn och information i det egna ärendet. I personuppgiftslagen finns redan i dag bestämmelser om rätten att få ta del av registerutdrag, alltså rätten att få veta vilka personupp- gifter som Försäkringskassan behandlar. Den enskilde har också rätt till rättelse och radering samt till att göra invändningar. När data- skyddsförordningen ska börja tillämpas den 25 maj i år, förstärks dessa rättigheter och det blir tydligt att de ska gälla även vid profi- lering. Uppgifter om riskvärdet för en enskild person är att betrakta som personuppgifter. För att Försäkringskassan ska kunna neka en försäkrad att få ta del av personuppgifter om den egna personen måste det finnas lagligt stöd för att sekretessbelägga uppgiften. För att det ska vara möjligt för Försäkringskassan att sekretessbelägga person- uppgifter med stöd av 17 kap. 2 § OSL krävs då att det är av synner- lig vikt att uppgifterna inte röjs. Som ISF har uppfattat det är det i första hand risken för att allmänheten lär sig att undvika riskbeteende och undgå kontroll som är skälen till sekretess. 7.5 Öka drivkrafterna att upptäcka felaktigheter Genomförda kontroller är mer träffsäkra i dag än innan de riskbase- rade urvalen började användas. Omfattningen av kontrollerna skulle sannolikt kunna utökas med både ökad tillit till socialförsäkringarna och med en vinst för statsbudgeten genom att felaktiga utbetalningar minskar. Kostnaden för extra kontroller är sannolikt lägre än den besparing som kan göras genom att de felaktiga utbetalningarna minskar. Drivkraften att konstruera system för effektiv kontroll ökar om verk- samheten har möjlighet att utnyttja en del av de resurser som sam- tidigt sparas, det vill säga minskningen i felaktiga utbetalningar. Men detta samhällsekonomiska perspektiv blir lidande eftersom kontrollen bekostas av myndigheten genom sitt förvaltningsanslag samtidigt som minskade felutbetalningar huvudsakligen syns som minskade utgifter för statsbudgeten.