Rapport 2018-5
Leder den riskbaserade urvalsmetoden till likabehandling? 112 Tabell 9. Träffsäkerheten i slumpmässigt och riskbaserat urval fördelat på personegenskaper Variabel Urval Man Kvinna Differens p-Värde Kön Slump- mässigt 0,339 0,336 0,004 0,905 Risk- baserad 0,588 0,535 0,053 <0,001 Variabel Urval Svensk Utländsk Differens p-Värde Svensk/ utländsk bakgrund Slump- mässigt 0,318 0,399 −0,081 0,022 Risk- baserad 0,509 0,609 −0,1 <0,001 Variabel Urval Högst gymnasium Universitet/ högskola Differens p-Värde Utbildnings- nivå Slump- mässigt 0,384 0,281 0,102 <0,001 Risk- baserad 0,574 0,47 0,103 <0,001 Källa : Försäkringskassan, ISF:s bearbetningar. Den övre delen av tabell 9 redovisar fördelningen för det slump- mässiga urvalet. Män och kvinnor har lika stor sannolikhet att lämna in en ansökan som innehåller fel. Andelen är cirka 34 procent för båda i slumpurvalet. Förekomsten av fel är högre för personer med utländsk bakgrund, 40 procent jämfört med 32 procent och den är lägre för personer som har eftergymnasial utbildning, 28 procent jämfört med 38 procent. Hur träffsäkerheten fördelar sig för sjukpenninggrundande inkomst, utbildningsnivå och regionalt redovisas i diagramform i stället efter- som grupperingen inte är binär (ja/nej). Att gruppera ett litet data- material i flera kategorier gör osäkerheterna större i varje intervall
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=