Rapport 2018-5

Generaldirektörens förord 8 Sådana urval kan identifieras med hjälp av statistiska metoder som använder data för att bedöma sannoliketen för fusk och fel i olika delmängder. Användningen av så kallade riskurval har ökat i takt med att till- gången till individdata har ökat, och Försäkringskassan är en av många aktörer som i ökad utsträckning använder metoder av detta slag. Om metoderna är träffsäkra är det ett kostnadseffektivt sätt att bekämpa fusk och fel. Men effektivitet handlar inte bara om träff- säkerhet. Mängden kontroller har också betydelse. Och hur förhåller sig de riskbaserade urvalsmetoderna till myndigheternas skyldighet att behandla alla lika? Och är de riskbaserade urvalsmetoderna rättssäkra ur ett diskriminerings- och integritetsperspektiv? Det är några av de frågor som diskuteras i den rapport du nu håller i din hand. Rapporten är skriven av Elisabeth Frid (projektledare), Fredrik Cullberg Jansson, Malin Olsson och Julia Pietrek. Stockholm i mars 2018 Maria Hemström-Hemmingsson

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=