Rapport 2018-3

Ohälsorelaterade förmåner 41 6 Ohälsorelaterade förmåner Detta kapitel redovisar rapporter som handlar om ohälsorelaterade förmåner. Aktivitetsersättning till trettio års ålder – vad händer sedan? (ISF Rapport 2017:5) Aktivitetsersättning är en tidbegränsad ersättning till unga vuxna med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Förutom att ge ekonomisk trygghet är tanken att den försäkrade ska stimuleras till aktivitet under tiden med ersättning, i syfte att förbättra hens arbetsförmåga och stimulera till eget arbete. Antalet mottagare har ökat dramatiskt och uppgick till 39 000 i december 2016. En majoritet hade en psykiatrisk diagnos. Det är viktigt både ur individens och ur samhällets perspektiv att ta reda på vad som händer när aktivitetsersättningen upphör. ISF har på regeringens uppdrag kartlagt både vilka aktiviteter som de försäkrade deltar i under tiden med aktivitetsersättning och hur de försörjer sig när de fyller 30 år och aktivitetsersättningen upphör. De huvudsakliga slutsatserna i rapporten är: – Tiden med aktivitetsersättning innehåller inte i tillräcklig utsträckning ändamålsenliga aktiviteter. Försäkringskassan gör inte tillräckligt mycket för att aktivera personer med aktivitetsersättning och aktiviteterna bidrar inte i tillräcklig utsträckning till en närmare kontakt med arbetsmarknaden. – De aktiviteter som genomförs följs inte upp i tillräcklig ut- sträckning. En uppföljning på individnivå är nödvändigt för individärendet. Det är också avgörande med systematisk