Rapport 2018-14

Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning 30 2.4 Anställda i privat sektor: tjänstemän och arbetare I privat sektor sluts avtalen om föräldrapenningtillägg branschvis, separat för tjänstemän och arbetare, vilket leder till att villkoren, ersättningsperioderna och ersättningsnivå skiljer sig åt mellan olika avtalsområden. Kravet för att få föräldrapenningtillägg är i de flesta avtal att man får ersättning från den allmänna föräldraförsäkringen. Föräldrapenningtilläggen har förändrats kraftigt i privat sektor över tid. I början av 2000-talet var ersättningsperioderna mellan 1–3 måna- der beroende på anställningstid för både tjänstemän och arbetare enligt de flesta avtalen. Sedan dess har ersättningsperioderna för- längts till att i de flesta fall vara 4–6 månader beroende på anställ- ningstid för både arbetare och tjänstemän. År 2014 infördes en försäkring om föräldrapenningtillägg (FPT) för LO-kollektivet. Detta har lett till att de flesta arbetare i privat sektor som arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal nu har samma villkor för föräldra- penningtillägg. Mellan tjänstemännen i olika branscher finns det fortfarande stora skillnader. Ersättningsnivåerna var generellt sett lägre för arbetare än tjänstemän i början av 2000-talet. Arbetarna fick i de flesta avtal en ersättning om 10 procent både under och över taket i föräldraförsäkringen medan tjänstemännen fick 90 procent över taket. Över tid ändrades flera av arbetarnas avtal så att även de fick 90 procent ersättning över taket. I och med införandet av FPT år 2014 får alla arbetare som täcks av försäkringen 90 procent ersättning för lönedelar över taket. I flera av arbetarnas avtal lämnades kompletterande ersättning enbart till kvinnor i början av 2000-talet. Den kallades då ofta havande- skapslön. Detta har förändrats över tid, men en del avtal, som t.ex . byggavtalet och väg- och banavtalet (se bilaga 2), har kvar en havandeskapslön som kompletterar föräldralönen. I början av perioden hade de flesta avtal i privat sektor krav om att arbetstagaren skulle återgå i arbete under tre månader efter föräldra- ledigheten för att ersättning skulle lämnas vilket kunde bidra till inlåsningseffekter. I de flesta avtal har detta krav tagits bort.