Rapport 2018-14

Inledning 17 1 Inledning Ersättning från socialförsäkringen eller arbetslöshetsförsäkringen är oftast inte den enda ersättning en person får vid inkomstbortfall. De allra flesta anställda, cirka 90 procent, arbetar på en arbetsplats där arbetsgivaren har tecknat kollektivavtal. 5 I kollektivavtalen bestäms vilka kompletterande ersättningar och försäkringar en anställd ska få när hen inte arbetar. Den anställde behöver själv inte vara medlem i ett fackförbund för att täckas av de kollektivavtalade ersättningarna. Arbetsgivaren tecknar kollektivavtal för alla anställda på arbetsplatsen oavsett om de är fackanslutna eller oorganiserade. Andelen av de anställda som täcks av ett kollektivavtal (inklusive hängavtal) har minskat något över tid och låg kring 93 procent i början av 2000-talet. Men de senaste 10 åren har täckningsgraden legat konstant kring 90 procent. 6 Det finns inga tecken som tyder på att andelen som täcks av kollektivavtal kommer att minska inom den närmsta tiden. Det finns kollektivavtalade ersättningar och försäkringar som kom- pletterar föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, sjukersättning (förtidspension), arbetsskadelivränta, arbetslöshets- ersättning, efterlevandestöd och pension. Skillnaden mellan kollektiv- avtalad försäkring och kollektivavtalad ersättning är finansierings- formen. Arbetsgivaren betalar in premier till avtalsförsäkringen, men står för hela kostnaden för kollektivavtalade ersättningar. De kollektivavtalade ersättningarna och försäkringarna ger i de flesta fall dels kompensation under taket i socialförsäkringen, dels kompen- serar de för inkomstbortfall över taket både i socialförsäkringen och i 5 Kjellberg, A. (2018), Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund , Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility , vol. 2018, nr. 1, Sociologiska institutionen, Lunds universitet. 6 Ibid.