Rapport 2018-13

Bilagor 65 Tidigare studier har även visat att par där både mamman och pappan är födda i Sverige delar föräldrapenningen jämställt. 41 Pappor födda utanför Sverige använder färre föräldrapenningdagar än pappor födda i Sverige. 42 Denna skillnad mellan inrikes och utrikes födda pappor har förklarats av att utrikes födda i större utsträckning har en svagare arbetsmarknadsanknytning och därmed skulle få en låg föräldra- penning. 43 Övriga faktorer som samvarierar med 6.1.2 pappors föräldrapenninguttag Andra faktorer som visat sig samvariera med pappors uttag av för- äldraledighet är barnets födelseordning, föräldrars ålder, arbetssektor samt typ av boendeort. Barnets födelseordning, det vill säga om det är det första, andra eller tredje barnet i ordningsföljd, har också visat sig inverka på pappans uttag av föräldrapenning. Pappor använder en större andel av föräld- rapenningdagarna för det första barnet, därefter sjunker andelen ju fler barn pappan har. 44 En förklaring till detta är att försörjnings- bördan ökar när familjen har flera barn. 45 Detta kan medföra att det blir ekonomiskt svårare för flerbarnspapporna att vara hemma jämfört med enbarnspappor. En annan förklaring är att fördelningen av det obetalda hemarbetet blir mer traditionellt när paret får ytterligare tillökning i familjen. 46 När det gäller ålder pekar tidigare studier i olika riktning beroende på om det är andel dagar eller antal dagar som analyseras. En studie visar att yngre pappor använder en större andel av föräldrapenning- dagarna. 47 Men par som är jämngamla tenderar att dela mer jämställt på föräldrapenningen. 48 Andra studier visar att äldre pappor tar ut fler 41 Försäkringskassan 2013b. 42 Duvander och Viklund 2014; Försäkringskassan 2011; RFV 2002, 2005. 43 RFV 2005. 44 Hobson m.fl. 2006; ISF 2013; Sundström och Duvander 2002. 45 Duvander och Viklund 2014; ISF 2013. 46 Sundström och Duvander 2002. 47 Sundström och Duvander 2002. 48 Försäkringskassan 2013b.