Rapport 2018-13

Referenser 60 Duvander, A-Z & Viklund, I (2014): Kvinnors och mäns föräldraledighet. I SOU 2014:28, Lönsamt arbete – familjeansvarets fördelning och konse- kvenser , sid. 23–61. Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Statens offentliga utredningar: Stockholm. Ekberg, J, Eriksson, R & Friebel, G (2013). Parental Leave – A policy evaluation of the Swedish ’Daddy Month’ reform. Journal of Public Economic 97(1): 131–143. Eriksson, R (2005): Parental Leave in Sweden: The Effects of the Second Daddy Month. Working Paper 9/2005. Institutet för social forskning: Stockholm. Försäkringskassan (2010): Jämställdhetsbonus. En effektutvärdering . Social- försäkringsrapport 2010:5, Stockholm. Försäkringskassan (2011): Föräldrapenning. Båda föräldrarnas försäkring? Socialförsäkringsrapport 2011:13. Försäkringskassan (2012): Föräldrapenning – Analys av användandet 1974-2011 . Socialförsäkringsrapport 2012:9. Försäkringskassan (2013a): Uppföljning av samtida uttag av föräldra- penning (dubbeldagar). Svar på regeringsuppdrag. Dnr 070244-2012. www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/945004d0-493a-4f2a-9365- a49daa72dea1/foraldrapenning_dubbeldagar.pdf?MOD=AJPERES& CVID (hämtad 2016-10-20). Försäkringskassan (2013b): De jämställda föräldrarna – Vad ökar sanno- likheten för ett jämställt föräldrapenninguttag. Socialförsäkringsrapport 2013:8. Försäkringskassan (2014a): Låg kunskap om jämställdhetsbonus – En enkät- studie 2013. Socialförsäkringsrapport 2014:1. Försäkringskassan (2014b): Socialförsäkringen i siffror 2014. Försäkringskassan (2016): Socialförsäkringen i siffror 2016. Försäkringskassan (2017): Antal uttagna nettodagar vid uppnådd ålder på barnet efter födelseår . www.forsakringskassan.se/statistik/barn- familj/foraldrapenning ( hämtad 2017-03-22). Geisler, E & Kreyenfeld, M (2011): Against all odds: Fathers’ use of parental leave in Germany. Journal of European Social Policy 21(1): 88–99.