Rapport 2018-13

Socioekonomiska faktorer samvarierar med pappornas uttag av dubbeldagar och föräldrapenning 40 Figur 7. Sannolikheten att pappor tar ut dagar med föräldrapen- ning eller dubbeldagar, för barn födda åren 2012–2015, uppdelat på föräldrarnas utbildningsnivå. Sannolikhet i procent Anm.: ≤ gymn. = gymnasial utbildning eller lägre utbildningsnivå; eftergy. = eftergymnasial utbildning. Sannolikheten har beräknats utifrån de logistiska regressionerna som finns i bilaga tabell 8 o c h tabell 9. Modellen kontrollerar för pappans inkomstnivå, pappans andel av hus- hållsinkomsten, föräldrarnas födelseland, föräldrarnas arbetssektor, typ av boenderegion, pappans ålder, barnets kön, partnerskapsstatus samt barnets födelseår som samtliga är beräk- nade utifrån referenskategorin. Källa: Försäkringskassan, ISF:s bearbetningar. 3.4 Pappor i par där båda är inrikes födda är minst benägna att använda dubbeldagar Detta avsnitt analyserar sambandet mellan om ena eller båda föräld- rarna är inrikes eller utrikes född och en- och flerbarnspappornas sannolikhet att ta ut dagar med föräldrapenning eller dubbeldagar, för barn födda efter att dubbeldagarna infördes, det vill säga födelseåren 2012–2015. Resultatet visar att pappors benägenhet att ta ut dagar med föräldra- penning respektive dubbeldagar uppvisar olika mönster beroende på om ena eller båda föräldrarna är inrikes respektive utrikes född. Men skillnaderna i detta mönster är likartat för både en- och flerbarns- 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Föräldra- penning Dubbel- dagar Föräldra- penning Dubbel- dagar Enbarnspappor Flerbarnspappor Båda ≤ gymn. P eftergy./M ≤ gymn. P ≤ gymn./M eftergy. Båda eftergy.