Rapport 2018-13

Inledning 21 I registerdata är dubbeldagar registrerade som just dubbeldagar, men dessa dagar ingår samtidigt i registret för antalet uttagna nettodagar med föräldrapenning. I denna rapport används begreppet individuella dagar med föräldrapenning för de dagar som inte finns registrerade som dubbeldagar. På så vis särskiljer vi dubbeldagar från övriga för- äldrapenningdagar. Begreppet dagar med föräldrapenning används som ett generellt begrepp som inkluderar både individuella dagar med föräldrapenning och dubbeldagar. I rapporten definieras pappor utifrån barnets födelseordning. Pappor till barn som inte har några hel- eller halvsyskon benämns som enbarnspappor . Pappor till barn som har ett eller flera hel- eller halv- syskon benämns som flerbarnspappor . Det faktum att pappan definieras utifrån både sina biologiska och icke biologiska barn innebär att vi även tar hänsyn till den sociala aspekten av dagens familjedynamik. Risken med detta förhållningssätt är att antalet biologiska enbarnspappor underskattas, eftersom de enligt denna definition klassificeras som flerbarnspappor. Å andra sidan är det rimligt att anta att eventuella bonusbarn är att likställa med biologiska barn när det gäller hur pappan väljer att ta ut föräldra- ledighet för parets kommande gemensamma barn, vilket är fokus för denna rapport. Vi har även genomfört deskriptiva analyser utifrån en striktare definition av en- och flerbarnspappor som endast inkluderar biologiska barn. Resultatet visar då att pappor med endast biologiska barn tar ut något färre dagar med föräldrapenning. Men skillnaderna är försumbara jämfört med vår nuvarande definition av en- och fler- barnspappor. Undersökningen innehåller flera dimensioner som analyseras ur olika perspektiv. En dimension är pappatyperna, det vill säga om det rör sig om en- eller flerbarnspappor. En annan dimension är tiden för uttaget, det vill säga pappors uttag av föräldrapenning för barn födda före, under och efter införandet av dubbeldagar. En tredje dimension är de socioekonomiska faktorerna: pappans inkomstnivå, pappans andel av den totala hushållsinkomsten, föräldrarnas utbildningsnivå samt om ena eller båda föräldern är inrikes eller utrikes född. I presentationen av resultaten har antalet tabeller medvetet reducerats för att underlätta läsningen av rapporten. Underlaget till de figurer som presenteras och ytterligare deskriptiv statistik om papporna finns i bilaga, avsnit t 6.3.