Rapport 2018-12

Sammanfattning 9 Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen i samband med dag 180 i rehabiliteringskedjan varierar kraftigt mellan olika län. År 2017 var andelen indragningar högst bland personer bosatta i Norrbottens län och lägst bland personer bosatta i Östergötlands län. Det finns också stora variationer beroende på vilken huvuddiagnos personerna har varit sjukskrivna för. Andelen som fick sin sjukpen- ning indragen var högst bland personer med sjukdomar i rörelse- organen och för skador och förgiftningar. Ökningen av andelen indragningar var relativt sett störst bland personer med psykiatriska diagnoser. Andelen indragningar varierar även mellan olika åldersgruper. År 2017 fick personer som var mellan 60 och 64 år i högst utsträck- ning sin sjukpenning indragen efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. Personer som var mellan 20 och 29 år fick sjukpenningen indragen i lägst utsträckning vid samma tidpunkt i rehabiliteringskedjan. Det var vanligare att personer med förgymnasial utbildning fick sin sjukpenning indragen än personer med eftergymnasial utbildning. Utrikes födda personer fick sin sjukpenning indragen i större utsträck- ning än inrikes födda. Analysen i denna granskning är i huvudsak beskrivande (deskriptiv). Men olika egenskaper hos de försäkrade kan samvariera. Som exem- pel kan nämnas att indragning av sjukpenning är vanligast bland per- soner i åldersgruppen 60–64 år. Men det betyder inte att dessa per- soner åldersdiskrimineras. Just åldern kan i det här sammanhanget samvariera med vilken diagnos personer som är mellan 60 och 64 år har. Personer i äldre åldersgrupper har oftare sjukdomar i rörelse- organen än personer i yngre åldersgrupper. Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen var överlag högst bland dem med sjukdomar i rörelseorganen. Liknande samvariationer kan möjligtvis finnas bland personer som har förgymnasial utbildning eller bland personer som är utrikes födda. Vi har inte undersökt om sådana samvariationer kan förklara de skill- nader vi ser mellan olika grupper. Det är därför inte möjligt att säga om de skillnader vi ser beror på att vissa grupper systematiskt bedöms mer strikt, eller om det finns andra förklaringar till skillnaderna. Per- soner med förgymnasial utbildning och personer som är utrikes födda har oftare arbeten med sämre arbetsmiljö och som är mer fysiskt be- lastande än personer med högre utbildningsnivå eller som är inrikes