Rapport 2017-09

Utredning och bedömning efter 90 dagar i rehabiliteringskedjan 32 2.4 Utredning och planering med arbetsgivaren sker bara i begränsad utsträckning Sammanfattningsvis visar granskningen att Försäkringskassan i 40 procent av samtliga ärenden inte har tagit kontakt med den för- säkrades arbetsgivare. I drygt 50 procent av ärendena har Försäk- ringskassan begärt in ett arbetsgivarutlåtande. I cirka 20 procent har Försäkringskassan kontaktat arbetsgivaren per mejl eller telefon. I vissa ärenden har Försäkringskassan alltså haft kontakt med arbets- givaren på flera sätt. I endast en mindre del av ärendena har arbets- givaren uppgett sig kunna göra någon form av anpassning eller omplacering. Det är av central betydelse att Försäkringskassan inhämtar infor- mation från arbetsgivaren och för en diskussion med denne om möjligheterna att anpassa den försäkrades arbetsuppgifter eller möjligheterna till omplacering till andra arbetsuppgifter. Sådan information är väsentlig för att Försäkringskassan ska kunna göra en bedömning av rätten till ersättning och behovet av arbetslivs- inriktad rehabilitering vid 90 dagar i rehabiliteringskedjan. Enligt lagstiftningen ska Försäkringskassan klarlägga de eventuella åtgärder som behövs för att personen ska kunna återgå i arbete. Arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar och ska genomföra de åtgärder som behövs. Men arbetsgivaren ska också lämna de upplysningar som Försäkringskassan behöver för att klarlägga behovet av rehabili- tering. 33 Till exempel kan Försäkringskassan via den försäkrade begära in ett arbetsgivarutlåtande. I detta utlåtande ska det anges vilka möjligheter som finns att ta tillvara den försäkrades arbets- förmåga hos arbetsgivaren. 34 I cirka 40 procent av samtliga ärenden har Försäkringskassan inte haft någon kontakt med den försäkrades arbetsgivare varken per telefon, genom att begära in ett arbetsgivarutlåtande eller på annat sätt. Detta trots att Försäkringskassan inför bedömningen efter 90 dagar i sjuk- fallet ska utreda och klarlägga vilka möjligheter det finns att anpassa arbetet eller omplacera den försäkrade till andra arbetsuppgifter. Det går många gånger inte att utläsa av ärendeakten varför Försäkrings- 33 30 kap. 6, 8–11 §§ socialförsäkringsbalken. 34 110 kap. 21 § 2 p socialförsäkringsbalken.