Rapport 2017-09

Inledning 20 Båda dessa uppgifter har stor betydelse för hur sjukskrivningspro- cessen fungerar. Om Försäkringskassan, i samarbete med exempelvis arbetsgivaren och hälso- och sjukvården, inte gör tillräckligt för att göra det möjligt för den försäkrade att återgå i arbete kan hen hamna i en situation där hen inte längre kan få sjukpenning utifrån rehabili- teringskedjans regler. 1.3 Tidigare granskningar Försäkringskassans bedömningar vid rehabiliteringskedjans tids- gränser har studerats vid ett flertal tillfällen. Studierna visar på att det finns flera förbättringsområden i sjukskrivningsprocessen. Nedan beskrivs resultaten från ett antal studier från ISF och För- säkringskassan. ISF:s granskningar Som tidigare nämnts granskade ISF år 2011 Försäkringskassans bedömningar vid rehabiliteringskedjans tidsgränser. Resultatet av den granskningen visade att bedömningarna gjordes sent och i vissa fall inte var tillräckligt underbyggda. Kontakterna med Arbetsför- medlingen och arbetsgivare var bristfälliga och planerna för hur den försäkrade skulle kunna återgå i arbete var otillräckliga. Dess- utom var dokumentationen bristfällig. I rapporten konstaterade ISF följande: Sammantaget visar granskningen på att rehabiliteringskedjans tanke med tidiga insatser och en tydlig strävan mot att i högre utsträckning tillvarata individens arbetsförmåga inte till fullo genomsyrar prövningarna vid de fasta tidsgränserna och de övriga insatserna i ärendena. 18 Det framkom också att det inte alltid gick att hitta bedömningarna som fanns registrerade i DoA-registret i det aktuella ärendet. DoA- registret överensstämde med ärendena i cirka 70 procent av fallen när det gällde bedömningen efter 90 dagar. I en annan granskning från år 2011 studerade ISF effekterna av att tidigarelägga insatser i sjukskrivningsprocessen. Resultaten visade 18 ISF (2011), s. 9.

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=