Rapport 2017-09

Sammanfattning 12 Det är samtidigt viktigt att poängtera att utredningen och samord- ningen inte i första hand handlar om att alla försäkrade ska få aktiv rehabilitering eller att de behöver någon form av sådan för att kunna återgå i arbete. Försäkringskassans samordningsansvar handlar till stor del om att identifiera de försäkrade som faktiskt behöver reha- bilitering. Det gäller med andra ord att urvalsprocessen är grundlig och att bedömningarna blir de rätta, för att förhindra obefogade och onödiga åtgärder i handläggningen. Annars finns det en risk att rehabiliteringen kan förlänga sjukfallet och fördröja återgången i arbete. 5 Andra aktörers inflytande i sjukskrivningsprocessen behöver också uppmärksammas. Oavsett vad utredningar och kontakter mynnar ut i bedömer ISF att de olika aktörerna bör vara en aktiv del av det even- tuella utrednings- och planeringsarbetet när det behövs, med den för- säkrade som den viktigaste aktören. Den försäkrade bör tillsammans med arbetsgivaren, hälso- och sjuk- vården och Arbetsförmedlingen vara de aktörer som bäst kan iden- tifiera och hitta lösningar på hur den försäkrade ska kunna återgå i arbete i varje enskilt fall. Försäkringskassan har ett samordningsansvar. Detta ansvar innebär inte att Försäkringskassan övertar någon annan aktörs ansvar. Men samordningsansvaret förutsätter att Försäkringskassan gör övriga relevanta aktörer delaktiga i planeringen av ärendet. 5 ISF (2011a), ISF (2012a) samt ISF (2014).