Rapport 2017-15

Referenser 70 Bilaga 2. Forskningsöversikt Redan 1965 visade Yaari (1965) med hjälp av nationalekonomisk teori att en nyttomaximerande, riskavert och rationell individ som inte bryr sig om att lämna arv efter sig borde välja en livslång pension framför en tidsbegränsad pension givet att priset på pensionsförsäk- ringen är aktuariskt 40 beräknad. Teorin har därefter utvecklats och till exempel Davidoff med flera (2005) har visat att personer borde inve- stera en stor del av sin pension i ett livslångt alternativ även om priset inte är helt aktuariskt korrekt. Även om det kan visas teoretiskt att det är fördelaktigt att välja livs- lång utbetalning av pensionen väljer många pensionärer att ta ut sin pension under en kortare period. Flera förklaringar till detta ”pussel” 41 har lyfts fram. En förklaring är ”adverse selection” (sned- vridet urval) vilket innebär att de som lever länge väljer livslång utbetalning, vilket leder till att priserna 42 går upp och blir för höga för personer som har dålig hälsa och därmed dör tidigt. De väljer då en tidsbegränsad pension. En annan förklaring är att man vill lämna arv efter sig. Ytterligare förklaringar är att behovsprövade offentliga bidrag lämnas när pensionen har tagit slut samt att de flesta redan har livslånga offentliga pensioner och därmed en inkomst när den tids- begränsade pensionen har tagit slut. 43 Faktorer som påverkar val av uttag Det finns relativt få empiriska studier om pensionsplaner där personer faktiskt ställs inför valet att ta ut pensionen livslångt eller under en tidsbegränsad period. Alla studier utom en 44 baseras på pensionsuttag i andra länder. Den svenska studien av Hagen bygger på tjänste- pensionsdata från Alecta över tjänstemän i privat sektor. De studier som finns visar att andelen som tar ut pensionen tids- begränsat ökar över tid efter det att möjligheten att ta ut pensionen under en kortare period införs 45 och att sannolikheten att ta ut 40 Med det menas att prissättningen i försäkringen helt baseras på forskningsstödda riskfaktorer som vägs samman på ett i förväg bestämt sätt. 41 I litteraturen kallas detta ”the annuitization puzzle”. 42 I en svensk kontext innebär detta att månadsutbetalningen blir lägre. 43 Se Hagen (2015) för en genomgång av litteraturen. 44 Hagen (2015). 45 Ameriks (2002); Hagen (2015); ISF (2015).