4(7)
1
Kunskaper om det allmänna
pensionssystemet
1.1
Bakgrund
Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) genomförde en
kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensions-
systemet genom upprepade kunskaps- och måluppfyllelsemätningar under
åren 2005-2009. Pensionsmyndigheten fattade år 2010 beslutet att inte
genomföra några fler uppföljningar. Motiveringen var att myndigheten hade
ett bredare uppdrag som sträckte sig längre än till kunskapsläget inom
enbart den allmänna pensionen. ISF har i rapporten (2011:20) uttryckt att
det är olyckligt ur ett utvärderingsperspektiv att inga bedömningar kan
göras av hur allmänhetens pensionskunskaper förändrats jämfört med i den
tidigare myndighetsindelningen.
1.2
Syfte och frågor
Det huvudsakliga syftet med mätningen är att följa upp hur kunskaperna
om det allmänna pensionssystemet har utvecklats sedan Försäkringskassan
och PPM genomförde de tidigare mätningarna. Ett vidare syfte är att identi-
fiera om det har skett några förändringar i kunskapsutvecklingen som kan
motivera ytterligare studier eller granskningar.
1.3
Genomförande och metod
TNS Sifo har såsom vid de tidigare mätningarna genomfört
undersökningen. De frågor som ställdes i mätningen 2009 har till stor del
kvarstått men ett fåtal nya frågor har lagts till. Målgruppen för under-
sökningen är individer i åldrarna 18–65 år som har tjänat in pensionsrätter
och som inte påbörjat uttag av allmän pension. Totalt genomfördes 1 000
telefonintervjuer ur ett bruttourval på 4 501 individer varav 966 avgick ur
populationer på grund av olika anledningar.
1
Ur nettourvalet på 3 535
individer blev bortfallet 2 146, vilket ger en svarsfrekvens på enbart 28
procent.
2
1
Anledningen var att intervjupersonen var okänd på det givna numret, talade inte svenska,
hörde dåligt, var redan tillfrågad, var långvarig sjuk, var utanför målgruppen, var inte
målgruppsaktuell eller blev inte använd i urvalet.
2
Nettobortfallet bestod av 929 individer som inte kunde nås, 876 som uttryckte stark vägran och
641 som vägrade eller inte hade lust eller tid. Om bortfallet av de individer som inte kunde nås
redovisas som ett bruttobortfall i likhet med hur det redovisats i undersökningen 2009, blir
svarsfrekvensen drygt 38 procent, vilket är 6 procentenheter lägre än svarsfrekvensen i
undersökningen 2009.
