63
5
Diskussion
I Sverige finns det olika typer av samhällsstöd som riktas till personer
med varierande grad av funktionsnedsättning. Samhällsstöden delas i
denna rapport in i fyra kategorier utifrån stödens huvudsakliga syfte:
stärka den enskildas hälsa, ersätta merkostnader som uppstår på grund
av funktionsnedsättningen, stöd vid studier och arbete samt stöd för
förflyttning. Den kategori som det har lagts mest resurser på under
hela perioden (2002 2011), både i antal mottagare och i kronor, är
sysselsättande åtgärder som ökar möjligheten att arbeta eller studera.
För personer med omfattande och varaktiga funktionshinder kan
särskilda stöd- och serviceinsatser beviljas för hjälp med den dagliga
livsföringen, i form av personlig assistans enligt LSS eller enligt SFB.
För personer som inte uppfyller kriterierna för personlig assistans kan
andra liknande insatser beviljas med stöd av reglerna om annat
bistånd i SoL. År 2011 fanns det cirka 63 000 mottagare av LSS-
insatser. Dessutom fanns cirka 16 000 mottagare av assistansersätt-
ning och cirka 45 000 mottagare av insatser enligt SoL. Utgifterna
ökade under hela perioden för de samhällsstöd som ges för hjälp med
den dagliga livsföringen.
Personer som beviljats personlig assistans kan också ha rätt till andra
samhällsstöd som riktas till personer med funktionsnedsättning. Till
exempel kan den personliga assistansen kompletteras med handikapp-
ersättning, bilstöd eller färdtjänst. Likaså kan det vara aktuellt med
olika stöd för att möjliggöra studier eller arbete. Hur många som är
mottagare av flera förmåner samtidigt är oklart. Det går alltså inte att
säga hur många unika personer som döljer sig bakom det totala an-
talet mottagare för alla samhällsstöd som riktas till gruppen. Det är
också oklart hur ett eventuellt mörkertal ser ut inom funktionshinder-
området. Det vill säga, i vilken utsträckning det förekommer att
personer med funktionsnedsättning står helt utan stödinsatser riktade
till gruppen.
-
