Arbetsrapport 2018-1

28 5.6 Test att använda Analysen presenterar också två test som kan tillämpas för att mäta om urvalsprofilerna har en skev profil på centrala individegenskaper eller inte. Båda metoderna kan identifiera förekomsten av skeva urval på enskilda variabler, och kan användas för att utveckla modellerna för att minimera dessa skevheter. Lika förutsättningar I den första metoden tillfredsställer riskurvalet kravet lika förutsättningar om två personer som har samma faktiska utfall också får samma predicerade riskvärde även om de har olika egenskaper på någon av de individegenskaper som bedömts vara känsliga. I fallet med Försäkringskassans urvalsprofiler skulle testet implementeras genom följande steg: 1) ett slumpmässigt urval av personer som ansökt om ersättning inom en förmån grupperas utifrån om det fanns felaktigheter eller inte 2) urvalet profileras så att varje person får en prognosticerad risk- bedömning 3) andelen prognosticerade felaktiga ansökningar beräknas fördelat på den diskrimineringsgrundande variabeln och om ansökan var en faktisk felaktighet eller inte En rättssäker modell skulle i så fall inte visa några skillnader i andelen i respektive grupp som följs upp. Det är en rekommendation att denna metod tillämpas på Försäkringskassans urvalsprofiler. Likabehandling Den andra metoden som presenteras är tillämpbar när det finns ett slump- mässigt urval som kan användas som jämförelsegrund. Den har i rapporten kallats för likabehandling , där riskbedömningen anses behandla personer lika om den demografiska profilen (exempelvis andel kvinnor) för de fak- tiska fel som upptäcks i ett riskbaserat urval har samma proportion som för de faktiska felen i ett representativt urval. De som predicerats vara felaktiga i urvalsprofilen och som faktiskt också är fel utnyttjas för att beräkna genomsnittsvärden för den personegenskap som vi har valt att studera. Denna jämförs med det faktiska utfallet i popu- lationen som erhålls genom de slumpmässiga urvalen. 5.7 Slumpurval är nödvändiga Det måste slutligen betonas att det är av största vikt att tillämpningen bygger på ett slumpmässigt urval i grunden. Om det är så att den mängd ansökningar som kontrolleras är skev redan från början är inte metoden tillförlitlig. Om uppföljningen byggs på kontroller som inte är slumpvisa, exempelvis från impulser från allmänheten, är varken skattningen av urvalsprofilen eller uppföljningen representativa för populationen.