En krönika

52 Wahlströms djurböcker för ungdom på Dingon Vomba och vildhästen Warrigal i Australien, apan Mono i Sydamerikas urskogar, den bengaliska tigern Hooli-Kahn, newfoundlands- hunden Pluck och örnen Aquila inte bara påverkade mina känslor för djur utan fängslade också min fantasi och mitt intresse för världen bortom hemmahorisonten . Under den senare delen av 50-talet hamnade andra berättelser på min bestsellerlista som Selma Lagerlöfs Jerusalem, Ivar Lo-Johanssons Gård- farihandlaren,Väinö Linnas Okänd soldat, Juan Ramón Jiménes Silver och jag, Stig Dagermans Att döda ett barn och Lin Yutangs Konsten att njuta av livet .Eftersom jag särskilt minns dessa böcker kan man fråga sig vad just dom hade som attraherade en tonåring på 1950-talet . Strax innan den här krönikan avslutas hittar jag en bok som heter Norra Reals studenter 1881 – 1923 (förf . Ewald Dahl 1924) Här visar det sig att författaren till en bok vi läste på gymnasiet i Norra Real tog studenten på samma skola år 1900, nämligen den kände författaren Sigfrid Siwertz . Boken var Mälarpirater . JAN 11 Familjen flyttar från Fryxells- gatan 1 till Surbrunnsgatan 61, kvarteret Orion. Huset byggdes 1885–1886, närmaste granne till Stockholms Quartier Latin. Här ska jag bo i 14 år innan det blir dags att flytta hemifrån. August Strindbergs barndomshem från ochmed 1856, då Strindberg var sju år, låg påNorrtullsgatan 14 där Norrtulls sjukhus nu ligger.Några år bodde familjen vidNorrtullsgatan 12, granne till Surbrunnsgatan 61. Ett par decennier senare skulle kvarlevorna av en son till en kusin till August Strindberg, Nils Strindberg (1872 – 1897) färdas i kortege mellan stora folkmassor till Norra kyrkogår- den tillsammans med kvarlevorna av de två andra deltagarna i den berömda Andréeexpeditionen med ballongen Örnen till Arktis, S A .Andrée och Knut Fraenkel Men den här kortegen genomfördes 33 år efter att deltagarna dött på Vitön i Arktis 1897 Nils Strindberg tog studenten i Norra Real 1890, samma år som den nya skolan, Högre realläroverket på Norrmalm, grundades Där skulle jag sätta på mig studentmössan 1957 . MAJ 10 Uppspelning i Konserthuset Lilla Salen, Svenska Pianolärarförbun- dets elevafton – andra gången. Som redan nämnts blev det här fram- trädandet helt misslyckat .Flygeln hade tre pedaler vilket jag inte upp- märksammade .I stället för den högra pedalen använde jag den mittersta Text från Stockholms stads informationstavla vid gatan och parken ”Tre liljor”. STORA LANDSVÄGEN I författaren August Strindbergs liv spelar Norrtullsgatan en viktig roll. Från 1856 till studentåren i början av 1870-talet bodde familjen på olika malmgårdar vid eller nära Norrtullsgatan. På den tiden fanns ingenting av den nuvarande bebyggelsen norr om Odengatan. Här låg bondgårdar, tobaksod- lingar och kvarnar. I Tjänstekvinnans son skriver Strindberg: ”Norrtullsgatan var en träd- planterad aveny, som ännu inte hade stenlagda trottoarer och var föga bebyggd. Bönder och mjölkbud beforo mest gatan, då de skulle in och ut från Hötorget. Likvagnarna som släpade ut till Norra Kyrkogården, slädpartier till Brunnsviken, ungherrar, som åkte till Norrbacka eller Stallmästargår- den, voro därnäst de mest synliga trafikanterna.” I sitt sista drama, Stora landsvägen 1909, återvänder Strindberg till Norrtullsgatan, den gamla landsvägen norrut från staden. August Strindbergs grav finns på Norra Kyrkogården. Han dog den 12 maj 1912 och begrovs den 19 maj. Han hade själv föreskrivit att han skulle fö- ras till graven en morgon kl.8 för att undgå att nyfikna människor samlades för att se jordfästningen. Men det hindrade inte att tiotusentals tysta människor kantade Norrtullsgatan och följde honom till graven. Nr 61 markerat med röd cirkel på övre flygbilden där Observatoriekullen syns i högra nedre hörnet. Hela Surbrunnsgatanmed blå linje på den undre kartan.