En krönika

51 Optimismoch framtidstro det här årtiondet är något av ett optimismens decennium .Världseko- nomin och den svenska ekonomin går som tåget (gjorde förr) .Konsum- tionssamhället står för dörren .Bilen och flyget skapar nu en aldrig tidigare skådad geografisk räckvidd för geme- ne hen Charterturismen inleds Ung- domskulturen föds med ökad köpkraft ner i tonåren och med språkresor till utlandet under sommarloven, för vissa . tv blir en ny dimension i de svens- ka vardagsrummen .Jazzmusiken gör sitt intåg i finkulturen bland annat på Stockholms Konserthus och rockmu- siken står inför sitt stora genombrott . Den sovjetiska sputniken inleder rymdåldern . Men allt är inte frid och fröjd Det kalla kriget mullrar i bakgrunden . Koreakriget, kommunismens makt- övertagande i Kina och kommunis- tregimernas kvävande av demokratin i Östeuropa .Ungernrevolten Det finns som alltid orosmoln att bevaka i den politiska meteorologin . 1950 MAJ 14 Uppspelning i Konserthuset, Lilla Salen, Svenska Pianolärarförbun- dets elevafton. Stycke: Invention av J. Stanley Mitt klassiska framträdande i Lilla salen var så lyckat att min pianolära- rinna pratade med mina föräldrar om att jag borde satsa på en klassisk pia- nistkarriär Men det tyckte definitivt inte jag, så jag slutade hos henne och bytte till min brors pianolärarinna . Där fick man spela Gershwin Men även min nya pianolärarinna ville att jag skulle delta i pianolärarförbundets elevafton året därpå .Efter en hel del övertalning gjorde jag det, närmare bestämt den 10 maj 1951 Men med ett totalt misslyckat resultat .Varför? Det ska jag snart berätta . NOV 20 Konserthuset, Charlie Parker Dagen före min 12 årsdag får jag i Stockholms konserthus lyssna på en av jazzens främsta musiker och nyskapare Min erfarenhet av bebop var då av förklarliga skäl inte stor men den här musikgenren skulle jag senare komma att ägna mig åt i många år . Efter konserten i konserthuset sker en berömd jamsession i Van der Lindeska valven i Gamla stan med svenska musiker och Charlie Parker . Då var jag naturligtvis inte med men spelade åtta år senare med en annan nyskapande altsaxofonist, Christer Boustedt, i samma valv . 1951 Kultur i olika former blev viktigt för mig under decenniet Det gällde såväl litteratur och teater som film och mu- sik Mina bästa läsupplevelser under de allra första åren av 50-talet bjöd Konstnären Isaac Grünewald (1889–1946) fick 1925 sex månader på sig att sätta sin prägel på det somdå kallades Lilla salen. Förebilden och inspirationskällan var de italienska renässanspalatsens rikt dekorerade rum.Motiven är inspirerade av det klassiska Greklands myter ochmusikens historia. Idag heter salen Grünewaldsalen.