En krönika

284 förändringar bättre. Stora vul- kanutbrott, som Pinatubo 1991 och Krakatau 1883, släpper ut enorma mängder aska och svavel- dioxid i atmosfären. Utsläppen mäts i kubikkilometer. Askan faller ner inom ett par veckor, men svaveldioxiden (som rea- gerar med vatten och omvandlas till svavelsyra i aerosolform) sprids tills den täcker stora delar av världen och kan hålla sig svävande i stratosfären i åratal. Svavelsyredroppar- na absorberar och reflekterar solljus...spektakulära sol- nedgångar som askmolnen efter stora vulkanutbrott brukar ge upphov till. Det var en sådan solnedgång som Edvard Munch fick se när han promenerade utan- för Kristiania en kväll efter Krakataus utbrott. ”Himlen blev plötsligt blodigt röd”, skrev han i sin dagbok. ”Jag kände att det gick ett stort oänd- ligt skrik genom naturen” – en upplevelse som senare fick honom att måla ”Skriet”. Hundra år efter Munchs födelse invigdes Munchmuseet i Oslo 1963 . Att ett vulkanutbrott på en ö mellan Sumatra och Java i Indonesien skulle ge upphov till ett av världens mest kända konstverk och i förlängningen till ett konstmuseum i Oslo åttio år senare är inte det första man tänker på när en vulkan vaknar till liv Men så blev det . Före en av mina radiosändningar från Radio Viking på Ekerö besökte jag kyrkogården för att titta till svärföräldrarnas grav Då passade jag också på att leta reda på Oscar Anderssons gravsten som väckte mycket diskussioner när det begav sig . oa ville ha texten ”Här vilar en annan” eller ”Här vilar sig en annan”men det var för roligt .Vid oas grav upptäckte jag att våra vänners föräldrar ligger i graven bredvid .Vilket sammanträf- fande . i MAJ 23 Piperska Muren. Här hade Elisabeth sitt sista årsmöte som ordförande i bostadsrättsföre- ningen Safiren 11 efter fem år i styrel- sen .I samma kvarter som min pappa föddes 1896 Historia, eller hur . MAJ 28 Östersund. Den här dagen fick jag för andra gången en tydlig signal om vad ålder betyder .Förra gången var jag och en musikantkamrat på Skeppsholmen på en James Brown-konsert .Vi var 50 år och intervjuades av en journalist som upplyste oss om att vi nog var äldst av den 5000-hövdade publiken Nu, en onsdag morgon på väg till Östersund, upptäcker jag, utan någon som helst journalisthjälp, att jag förmodligen var äldst på hela Arlanda, åtminstone på Terminal 4 och helt säkert vid gaten till Östersundsflyget .Jag tänkte på Rheinfeldt som framför sig såg en 75-årsgräns för pensioneringen . Det är långt dit, i alla fall på Arlanda flygplats för inrikesflyg klockan 08 00 en onsdagsmorgon Men jag var väl en bra början . När jag lämnade Institutionen för turismvetenskap i juni 2004 vid min pensionering trodde jag att det var sista gången efter 14 år i Öster- sund Det blev inte så Och skälet är speciellt glädjande för mig .Varför då? Jo, först och främst därför att den första doktorsavhandlingen i ämnet turismvetenskap i Skandinavien läggs fram den 28 maj 2013, nästan exakt 20 år efter att Institutionen för turism- vetenskap bildades i Östersund När vi föreslog namnet på institutionen 1993 fick vi kommentaren från dåvarande tilltänkte rektorn för den nybildade Mitthögskolan att turismvetenskap inte låter seriöst . Det andra som jag blev glad över var att bli tillfrågad om jag ville sitta i betygsnämnden för denna unika tilldragelse i turismvetenskapens historia .Avhandling: TourismDeve- lopment in Peripheral Areas, Processes of Innovation, Survival, and Change in Northern Sweden .Respondent: irländaren Patrick Brouder .Självklart tackade jag ja Och som grädde på moset blev jag inbjuden av Peter Fred- man, professor från 2008 vid Etour, som jag första gången träffade i Åre på en konferens 1998 Då höll han på att doktorera i skogsvetenskap vid slu i Umeå . o Att Peter skulle bli huvudhandleda- re till Patrick Brouder och samtidigt ”mannen bakom disputationen”gör det hela extra speciellt . OAs grav. |©