En krönika

102 dessa kläder på gatan utan föreslog en trappuppgång i närheten .Vi gick in och jag drog pullovern över huvudet . Just då insåg jag att det förmodligen var mindre klokt att befinna sig med okända män i ett trapphus i Sov- jetunionen utom synhåll för någon förbipasserande Det gick bra, men jag fick mig en tankeställare . Att växling på gatan istället för på de officiella växlingskontoren var lönsamt visste jag också Några rubel fick man inte ta med sig in i Sovjet och därför måste man växla utländsk valuta till rubel vid de officiella väx- lingskontoren Men svartabörshan- deln var utbredd och det blev en del växling redan första kvällen Med den kurs jag fick visade det sig att jag sålt kläderna billigt . Med lite träning kom jag till slut upp i elva gånger den officiella kursen . Vad låg bakom den enorma skillnaden mellan växlingskontoren och gatan? Jo, man hade bestämt att den 1 sep- tember revalvera rubeln 10 till 1 .Alltså måste alla med rubel lämna in de gamla pengarna för att få nya Många hade säkert svarta rubel som dom ville bli av med och vad var då bättre än att köpa utländsk valuta och västliga varor . Vid min höga kurs började resten av resenärerna i gruppen bli intresserade av min hjälp .Jag tog upp beställning och skar emellan med tio procent, vilket jag naturligtvis informerade om . Växlingen blev så framgångsrik, bland annat i Moskvas magnifika tunnel- bana, att jag till slut kunde bjuda hela sällskapet på champagne och rysk kaviar . f I Moskva fick bland annat varu- huset Gum besök Här inköptes en Tupolevplan (Inte tillåtet att fotografera). |© Kremlin. |© Röda Torget,kö till Mausoleet med Lenin och Stalin på lit de parade. |©